Jag sitter här med bär- och kesofrukosten i magen och är nästan färdigpackad inför en långhelg i Sälen.

Igår när jag i packandet rotade runt i de allra mest avlägsna lådorna i lägenheten så fick jag syn på Jeansen med stort J! De där som jag sparat från min skoltid någonstans. Definitivt från gymnasietiden och de har kanske till och med rötter i slutet av högstadiet.

När min kompis sov över hemma hos mig för att smita upp tidigt, tidigt och ta flyget till USA i tre månader så hittade hittade jag en jättegullig lapp med ett P.S där det stod: Jag tog med dina jeans!

Ja, ni förstår. De där jeansen har historia. Sisterhood of the jeans. Sent åttiotal, blekta, lappade, lagade, håliga...

De har jag sparat för att ha som måttstock. Går jag i dem, ja, då är det inte så illa. Jag provade dem. De passade! De satt inte ens åt!

Nu börjar slanten trilla ner. Jag har gått ner mycket i vikt! Jag ser helt annorlunda ut mot vad jag har gjort i mååånga år nu.

Snacka om att jag har fått en sporre att "göra färdigt" den här gången så att jag inte tappar sugen/blir för nöjd innan mitt mål och sedan slarvar bort allt jag åstadkommit. 70! Here I come!!!

Jag skall bara åka till sälen först... :-D

P.S Det är strikt varierat-diet som gäller i Sälen. D.S